865284 1995-02-28 13:29 /48 rader/ MC Mottagare: KOMpisklubben <3744> Markerad av dig (typ: Standard) och någon annan. Ärende: Gabriels födelse ------------------------------------------------------------ Det är återigen min uppgift att meddela KOMskapet om födelsen av min son. Tyvärr blev också denna födelse abrupt avslutad med ett akut kejsarsnitt. Födelsen i övrigt var också, till förtret både för fadern och modern, alltför lik den förra (känd sedan tidigare för medlemmar i KOMpisklubben). Värkarna började 0900 i söndags, slempropp gick i samma veva. Värkarna blev mer eller mindre regelbundna klockan 1900 samma dag och Helena och jag åkte (våra ursprungliga planer om att *gå* gick om intet) in till förlossningen klockan 0300 måndag morgon efter att inte ha sovit något under natten. Hela morgonen och förmiddagen på förlossningen var optimistisk och TNS (en slags nervstimulerande apparat som arbetar med elektricitet) fungerade ganska bra som en slags smärtlindring. Vi trodde faktiskt på fullt allvar att en vaginal förlossning var nära förestående. Något nedslagna blev vi dock vid ankomsten vid tre då barnmorskan konstaterade att Helena bara öppnat sig 1,5 cm. Under förmiddagen repades hinnorna upp och Helena tappades på strax över en liter fostervatten. Under dagen, jag minns inte exakt tid, kopplades också värkstimulerande dropp in efter att man konstaterat att Helena öppnat sig till fyra cm på alldeles för lång tid. Värkstimuleringen fungerade verkligen och det blev mycket intensiva värkar med korta pauser --- värkkurvan liknade understundom en sinuskurva när de kontrollerade den. Vid 1600 kom läkare för att kontrollera fostrets läge då det hade konstaterats att, trots de intensiva värkarna, Helena inte hade öppnat sig något mer alls. Misstanke om pannbjudning, där fostret lutar huvudet bakåt i stället för framåt, förelåg. Detta konstaterades med ultraljud (och inte röntgen denna gång, tack och lov). Akut snitt beslutades och jag klädde om till alltför välbekanta gröna kläder. Liksom förra gången ville Helena sova under operationen och jag fick vänta utanför operationssalen. 1708 plockades en stadig bit på 4,7 kg och 54 cm fram ur min hustrus livmoder och placerades, efter sugning av luftrörer i en chockad faders famn. Jag ringde lite folk och sedan gick Gabriel, som han nog kommer att heta, och jag till hans mamma vid kanske 1900. Jag och Gabriel gick sedan upp till BB ensamma och jag lämnade sedan honom där ett tag medan jag återigen gick ner till modern. 2030 fick Helena också komma till BB och jag lämnade mor och son där klockan 2100 och gick hem för att sova, sova och sova. Nu väntar jag på att mormorsmor skall komma med min förstfödde, Ludvig, så vi kan gå och hälsa på mor och lillebror... (865284) /MC/---------------------------------------